Välkommen till S:t Knuts Gille i Lund.

Här skapas och presenteras S:t Knuts Gilles historia gemensamt av våra systrar och bröder. 

Ni finner information om S:t Knuts Gille, kommande event, blanketter, Knutsposten, artiklar, bilder samt ett arkiv där vår sida sorterar allt innehåll i historisk ordning. 

Inloggad medlem kan lägga upp egna artiklar, bilder, videos och kommentera andras inlägg samt få tillgång till Lundagillets medlemsregister.

Broder och syster som saknar inloggningsuppgifter mailar knutsgilletilund@gmail.com



Fågelskjutningen på Hjulröd slott 2012

      En liten kort film från Papegojeskjutningen den 27 maj, 2012.

Det Broderliga Skydeselskab i Aalborg, 2012

 

Fyllda av förväntan var de 470 km till Det Broderliga Skydeselskab i Aalborg på Jylland, Danmark. Vi hade förväntningar på gillet, men vi kunde inte föreställa vilken väl arrangerad tillställning vi skulle få uppleva, vilket varmt bemötande vi skulle få och vilken stark känsla av brödraskap som vi skulle upptas i.

Vårt hotell De hvide hus hade 18 våningar och reste sig som ett stort vitt medelhavshotell mellan Kilde parken och Möllebacken där Skydeselskabets paviljong och utkikstorn dolde sig i den lummiga lövbacken. Utsikten från hotellet var milsvid. Avståndet till Skyde-paviljongen var tre hundra meter och detta skulle visa sig var ett avstånd strategiskt placerat inför vår stundande upplevelse hos våra danska brödrar.  I den strålande morgonsolen tog vi oss upp för den långa bakken för att vid krönen mötas av synen av paviljongenen, brödrarna och förmannen Poul Christian Pedersen Bach som mötte oss med ett fast handslag och varmt leende. 

Den årliga fugelskudningen inleds med ett välkomsttal från förmannen, hissade av den rödvita Danebrogen och en kanonsalut. Lyckan är total i leden och vi lär oss direkt det traditionella uttrycket för glädje i sällskapet; nio ”Hurra” och ett avslutande högljutt ”Skål!”. En kort marsch leder sällskapet upp till skjutbanan där papegojan är förbered för beslagning. Papegojan är vackert svarvad i trä, finslipad och vitlackerad. Den har olika guldfärgande metallattribut ex. näbb, citron(!?), vingar m.m. och beslagningen innebär att bröstplåten fästs med handsmidda spikar. Speciella insatser för gillet under året föranleder att en broder får säga några väl valda ord slå i en spik under muntra kommentarer om hantverksskicklighet.

Papegojan bärs sedan främst i en procession till skjutbanan där den monteras och hissas till sällskapets traditionella hurrarop. Fågelskjutningen är nu förbered och målet är att de guldmålade metall attributen skall skjutas av i en specifik ordning och avsluta med bröstplåten. Om någon skjuter på fel attribut eller gör misstag så utdelas grova böter. 

Nu samlas vi i matsalen för en kort ceremoni för upptagande av nya brödrar och ett sköldskifte. Varje fågelkung får skapa en egen sköld som får pryda väggen ovan paviljongens stora och ljusa fönster. Sköldarna är konstnärligt utförda och speglar personligheter, livsöden, yrken och intresse. Stämningen är hög och förväntansfull bland brödrarna. Alla vill ha en sköld på väggen och alla hoppas att det är deras tur detta år. Vi hänvisas till ett bord för en lätt lunch med klassiska danska smörrebröd, öl och en lille en. Två faktiskt. Kan ha varit tre. Sällskapet upplöses för en tre timmars paus innan vi möts igen på det centrala torgen i Aalborg.

På eftermiddagen samlas brödrarskapet på Gammeltorv i centrala Aalborg för att gemensamt marschera bakom en orkester knappt en kilometer upp till bakken och skyttegillets paviljong. Marschen inleds med en salut som sätter skräck i hela centrala gågatan i byen. Till stark marschmusik för sig cortegen sig genom stadens centrala gator som kantas av byggnader som visar på Aalborgs långa historia som central plats på Nordjylland. Efter knappt tio minuter når vi parken strax nedan för bakken och trots att marschmusiken fortsätter upplöses sällskapet hastigt och hälften av cortegen söker sig en egen privat plats bland träd, buskar, sly och buskage. Vi blir fulla av skratt när vi inser att vi, 300 meter från slutmålet, pausat för privata behov och att brödrarna riggat en ölstation i en Berlingo mitt i parken. 

Väl upp på bakken inleds fågelskjutningen och det är en skytt i taget som skall skjuta med 6,5 mm kalibervapen. Detta är anledningen till att sammankomsten varar i två dagar. Det tar mellan 450 och 550 skott innan det sista attributet, bröstplåten, släpper från papegojan och fågelkungen kan koras.  I väntan på sin tur att skjuta umgås man över tärningspel och öldrickande. Det är ett varmt, homogent och starkt brödrarband vi bevittnar. Mycket fysik kontakt, personliga samtal, omtanke och stöd för de behövande.

Fram till denna tidpunkt har vi bara fått ett flertal öl och några snapsar att dricka. Både Carl och jag känner behovet av något annat och får tag i varsin läsk. Vi hinner knappt sätta den till munnen innan en broder ertappar oss och utbrister –”Släpp den där! Sodavann är för barnkalas” och så tar han med oss upp i Allborgsutkikstorn som ägs av sällskapet, men pga dess betydelse för Allborg är det kommunen som bekostar den utvändiga underhållet. Utkikstornet byggdes på sällskapets mark 1933 till den Nordjyska utställningen och den revs aldrig utan har blivit en tillgång för sällskapet och ett attraktivt turistmål i Aalborg. 

Uppe i Aalborgtornet 105 meter över Limfjorden har man en fin, 360 graders utsikt över Aalborg. Tornet är inte stort, men självklart kan man köpa öl och pölse häruppe som kan förtäras på de ca: 40 sittplatserna som finns längst fönsterna.

Dagens skytte är slut och det är dags att gå ”bakken runt”. D.v.s. en kort promenad på 5 minuter för att direkt marschera in i matsalen. Matsalen är stor och har en öppen planlösning. Hela norrsidan är glasad och ger en fantastisk utsikt över Aalborgs stad.  Köket bjuder på en väl tilltagen, men enkel middag bestående av ål, stuvad potatis och grönsaker. Stämningen är hög med öl, snaps och sällskapet stämmer upp i traditionella visor och middagen avslutas med sällskapets traditionsvisa ”Vores by” där alla vänder sig fönsterna, ser ut över sin hemstad och tar ton i en stark lokalpatriotiskt sång. När sången tystnar är vi alla på stående fot. Vi blir infångade av brödrarna för nu skall vi ”ta till byn” och vi kommer hem sent. Rätt så sent faktiskt. Lite för sent.

Lördagsmorgon inleds med ett mottagande av majestät, dvs. Fågelkungen,  genom en salut och servering av ett glas kärnmjölk med grädde (75% kärnmjölk/25% grädde). Det smakar som extremt fet filmjölk och skall väl ärligt sägas att den mötte visst motstånd av kroppen, men dansken säger att den lugnar magen och stabiliserar kroppen. Några vetenskapliga bevis kunde inte framläggas utan det byggde på deras egna empiriska studier (läs erfarenheter). 

Därefter upptas skjutandet på fågel och strax innan lunch mottagande av Gillets gäster i form av borgmästare, garnisonschefen och andra högt uppsatta tjänstemän i Aalborg. Gästerna följer med ”bakken runt” och vid returen till Skyttepaviljongen leds vi rakt in i den stora högtidslunchen med en förrätt av  Matjesill med nypotatis, smör och persilja följt av huvudrätten; Lamm med kokt potatis, sparrissås, grönsaker och ett stycke smördegsbröd och avslutas med Napolionbakelse med kaffe. Under lunchen som pågår i två och en halvtimme får vi lyssna på många goda tal om Skyttesällskapets roll och betydelse för Aalborg och vad brödrarskapet inneburit för enskilda medlemmar.

 

 

Efter lunch fortsätter med skjutningen till fågelns bröstplatta är nedskjuten vid 16.30 tiden. Vi går ”bakken runt” och avslutas med att kröna sällskapets nya majestät, Fågelkung.  Sällskapet upplöses, men det erbjuds att stanna och äta en lättare middagsbuffé. Vi är ca: 40 personer kvar och under middagen kommer spontana och emotionella tal kring kärleken till och den personliga betydelsen av Det Broderliga Skydeselskab i Aalborg.

Förmannen avslutar med att tacka personalen på Skyttepaviljongen för excellent service, god mat och lägger fram lite statisik om årets skytte. Det var dukat för 183 personer till högtidslunchen, det avfyrades 475 skott för att fälla bröstplattan och det dracks 53 backar öl (1590 flaskor). Detta möttes av brödrarskapets traditionella glädjefulla ramsa; de nio ”Hurra” och ett högljutt ”Skål!”. Vi tackar förmanannen för dessa två dagar och överräcker en flaska Karlshamnspunch att avnjutas på nästa styrelsemöte. Brödrarna ropar "På gensyn!" när vi lämnar paviljongen.

På vägen ner för bakken reflekterar vi över helgen. Vi är nöjda, på gott humör, fått nya vänner och känner båda att vi kom som gäster från annat gille, men lämnar som bröder i ett danskt skyttesällskape. Den gästvänlighet och stämning som var fylld av omtanke och värme leder oss till slutsatsen att vi kommer att återkomma för att möta vår bröder i Aalborg.

 

 

Fabian Hagman & Carl Hallström, Aalborg 2012-08-10 - 11.

 

Adeldrickning i Tumathorps Sankt Knuts Gille

Adeldrickning, som Tumathorp Gillets motsvarighet till vårt Gilles högtidsfest kallas, gick av stapeln lördagen 7 juli 2012. Margaretha och jag lämnade ett regnigt Lund med bil och med stora förväntningar. Under ett ihärdigt sommarregn samlades Gillets gäster i Ö. Tommarps församlingshem kl. 13.30 där vi mottogs av Gillets Ålderman, Stefan Lamme, och Gillets Oldfru Eva. Därifrån, fortfarande i regn, gick vi gäster i procession till kyrkan, där övriga knappt 200 deltagare i Adeldrickningen redan samlats. Kyrkan var vackert blomsterdekorerad med blomsterbågar samt blå och gula blommor på varje bänkrad till vänster och röd och vita till höger och likaså på altaret. Längst fram stod två kvinnliga pager – den ena i de svenska och den andra i de danska färgerna. Tumathorpsgillet framhöll, skulle det visa sig, i alla sina ceremonier sin samhörighet med såväl Sverige som Danmark. I kyrkan hölls en kortare gudstjänst och sjöngs psalmer på svenska och danska. Här hölls parentation och förärades också silver- och guldjubilarer sina tecken under ledning av Gillets ålderman. Ceremonin avslutades med att ”Knutsdikt” lästes upp – en dikt om Tumathorps by och Knutsgillets betydelse i och för byn.

Efter ceremonin i kyrkan blev det kyrkkaffe i själva Ö. Tommarp – en kort stund av reflektion och vila innan nästa stora ceremoni, som utspelades i Glimminge Hus. Regnet hade äntligen upphört och alla gäster kunde samlas på borggården för högtidlig inmarsch upp för de branta trapporna till salen på översta våningen. Med männen på ena och kvinnorna på andra sidan genomfördes intag av nya män och kvinnor i Tumathorps S:t Knuts Gille, redogjordes för Gillets ekonomi samt upplästes på vers vad som förekommit i Gillet sedan senaste Adeldrickningen. Ceremonin på Glimminge Hus genomfördes på ”gammalsvenska” och med flera spännande och roliga inslag.

Efter dessa ceremonier var det dags att åter sätta sig i bilen, nu för transport till Gislövs Stjärna, ett ”nöjespalats” i skogen med god plats för alla gästerna. Gästerna samlades utanför för ett glas bubbel och för att bekanta oss med övriga gäster innan det var dags att sätt sig till bords – ett långt honnörsbord med 8 tungor. Gillesmåltiden bestod av toast Skagen, lövbiff á la Stjärnan samt glass S:t Knut. Under middagen sjöngs en Marche d’Étée Canutienne, vilken framfördes första gången 1964, samt hälsades vi välkomna av åldermannen. Åldermannen uppehöll sig särskilt vid det generationsskifte han menade att Knutsgillet befann sig i – antalet deltagare var färre än tidigare år men ändå var ungdomarna glädjande många. Jag hälsade från de närvarande svenska gillena – men kunde inte låta bli att även beröra de danska eftersom Tumathorpsgillet så uppenbart demonstrerade sina danska rötter och kontakter – med bl.a. följande ord:

”För Margaretha och mig, som deltar för första gången i Tumathorps S:t Knuts Gilles Adeldrickning har det varit – och är så fortfarande – en spektakulär dag! En dag fylld med överraskningar och äventyr. Jag tror det gäller för inte bara oss två utan för alla oss som här är gäster från andra gillen: Laholm i norr, Landskrona, Lund och Malmö i väster, Skanör-Falsterbo och Ystad i söder, Ronneby i öster samt Ringsted och Ålborg i Danmark samt Flensborg i Slesvig. Bara representanter från Visby och Köpenhamn saknas bland gästerna idag. Det är en magnifik manifestation av sammanhållning Gillena emellan! Och en magnifik manifestation av vår samhörighet genom århundraden! Och av banden mellan Danmark och skånelandskapen samt det danska Slesvig! Vi gäster från närvande svenska gillen reser oss upp och skålar får Tumathorps S:t Knut Gille samt med dess bröder och systrar.”

Middagen avslutades med tacktal av Åldermannen i S:t Knuds Gille i Flensburg, Karl Heinz Rudebeck. Därefter vidtog dans till En Tolva Skåne till långt fram på småtimmarna. Att komma till Gislövs Stjärna med egen bil var inte så svårt – men att komma därifrån mitt i natten visade sig vara en helt annan sak. Margaretha och jag lyckades dock få skjuts av Karl Heinz till vårt hotell i Simrishamn – upprymda efter en riktigt fin och lång dag på Österlen som Tumthorpgillets gäster!

Lund 17 juli 2012

Lars H. Bruzelius

Stolsbroder

 

Sidor

Prenumerera på Sankt Knuts Gille i Lund RSS